Fortsätt till huvudinnehåll

"Civilsamhället"


Sitter och försöker hitta en akademiskt gångbar definition av begreppet "civilsamhälle". Ernest Gellner är en av mina gamla favoriter när det gäller nationalismteori. Även hans definition av civilt samhälle tycks fullt gångbar:

den samling av olika icke-statliga institutioner som är starka nog att väga upp staten och som, utan att förhindra staten från att utöva sin roll som upprätthållare av fred och medlare mellan betydande intressen, trots det kan förhindra den från att dominera och atomisera samhället.

Det skall kanske understrykas att Gellner inte är så naiv att han tror att staten nödvändigtvis strävar efter att fylla den roll som pekas ut här, även om han tycks mena att den i moderna samhällen har den funktionen.

Det fascinerande, men också besvärliga, med begreppet civilt samhälle är kanske just spännvidden i att det å ena sidan kan beteckna en del av samhället och en viss typ av samhälle. Den senare varianten är den som står närmast det medeltida begreppet societas civilis. Motsatsen är då inte staten utan det icke-civila samhället. Den yttersta motsatsen är kanske krig, kaos och anarki, dvs. frånvaron av samhälle i egentlig mening. Men motsatsen är också den totalitära staten. Det är inte bara ett sammanträffande att begreppet totalt krig myntades i Nazityskland. Detta är också helt i linje med Hannah Arendts tes att den totalitära staten alltid bygger på att hålla det egna samhället på gränsen till kaos och därigenom förhindra uppkomsten av ett civilt samhälle som kan göra motstånd.

Just nu sitter jag och läser Mary Kaldors utmärkta Det globala civilsamhället, en bok som spänner över begreppets hela bredd, kanske föga förvånande med tanke på att hon gjort sig känd som just teoretiker kring "nya" krig. Hennes beskrivning är också intressant:

Civilsamhället har blivit transnationellt. Det är fortfarande åtskilt från vinstbaserade organisationer om de inte utgör ett medel för offentliga påtryckningar, men dess fokus är offentliga angelägenheter, inte marknaden. På samma sätt är det åtskilt från staten, trots att det kan inbegripa statligt finansierade aktioner om dessa kan agera helt självständigt. Till skillnad från tidigare definitioner är familjen inte undantagen eftersom det som tidigare sågs som privata angelägenheter - kvinnors rättigheter, sexuella minoriteters rättigheter, våld i hemmet - har blivit en del av den offentliga debatten.

Definitionen är intressant inte minst eftersom den i högre grad gör civilsamhällets avgränsningar gentemot stat, marknad och privatliv till en empirisk fråga om praktiker och om i vilken grad dessa uppfattas som offentliga i ett givet samhälle, istället för till en fråga om organisationsform.

2009-03-10: Bild: termen societas civilis tycks ha införts i latinet av talaren Marcus Tullius Cicero (bildhistorik här).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li